GAMMALiHUDDINGEiDAG.se

Nu måste ni veta vem denne Hans Lind är säger och gör och som f d jurist vid ÖFN vidare ännu ung i karrirären nu som jurist vid Länsstyrelsens Tillsynsenhet överöverförmyndarnämnder i länet vid sidan av veteraner som juristen Lotta Reimers att tills bl a f d kollegor i ÖFN Stockholm i närsamarbete med ÖFN Haninge (Södertörn).

Denne var anonym utredare okänd iärendet M vid ÖFN Stockholm och den som gav juridisk back-upp'täckte upp' för Carl Hjulström en lekman helt utan jurisutbildning eller lagkunskap som ej eget kunnat lägga tillStockholms tingsrätt en begäran om Utvidat förvaltarskap äventill egendom och rätt ej endast i Sörja för person (Obs eg ingetkontroversiellt – ofta önskat och bejakat av patienter – haringalunda att uppfattas som tvångåtgärd ofrivilligt som 'ställdunder förvaltare' uttryck som finns i domskäl i en dom i Stockholmstingsrätt).

Hans Lind är den som stöder och står bakom och med honom hans chefer ÖFN Stockholm för så går det till– att alltid en chef är ansvarig för icke-chef – denne varKenneth Öhlund jurist veteran vid ÖFN Stockholm under HåkanAndersson verksamhetschef disputerad jurist vid ÖFN Stockholm.

Hans Lind står och svarar förarrangemanget Part Carl Hjulström mot motpart som är huvudmannen M.Det blir alltså detsamma som Hjulström för den han företrädermot sig själv.

Den rättsliga anomali vad kalla –som ej får ske i rättsväsen i Sverige ens i västvärlden – atten part sätts som motpart utan säkra att har ombud eller om antas ej vilja medverka målsägandebiträde mot som här förvaltaren medjurister vid ÖFN Stockholm – och Stockholms tingsrätt som tar upp detta till dom utifrån  OBEVISADE uppgifter av Carl Hjulströmom att jag som är bloggare skulle ha försökt förskingra från min mor – påvera henne – ta ut från hennes konto och han hindrat i sista stund föregive en bank kontaktat i detta. INGET från någon bank föreligger som bevisning. ALLTSÅ har grundläggande fördömande i svenskt rättsväsen frångåtts. Jag som är bloggare döms som 'uppenbarligen' att finns en risk för att jag försöker förskingra igen – ta ut från moderns konto. Och om inte Carl Hjulström får utvidgat förvaltarskap kan jag få min mor teckna fullmakt så länge han är god man att kunna ta ut två miljoner allt som finns på kontot (sålde villan inköpt på50-talet) . Jag som döms då Stockholms tingsrätt dömer utvidgat som 'uppenbarligen' en risk finns och med direkt verkan 'interimistiskt' – har ingen vetskap om misstanke – med rätten att försvar mig – därför att ej är part och ej meddelas – en finurlig konstruktion av processrättligt tydligen möjligt som direkt syftar använda processrätt att undgå döma i densak som gäller – om brott riskeras därför att försök tillbrott har skett. Utan rätten försvara sig som gäller sedan sekler ,gäller kallad Oskuldspresumtionen som EU konvention Sverige anslutit till 2009 var det visst.

Inga lagar eller regler eller etiska överväganden gäller – och sker i skymundan utan uppmärksammas.Det beror säger man på enskildas förhållanden motsättningar somkunde det vara när anhöriga inget beslutande har och etiskt förvarje profession klart ej får utsättas för avsteg från vad i allt gäller för rättstillämpning och rättsäkarhet i svenskrättsordning.

Denne Hans Lind är huvudaktör – taraktiv kontakt med Sth tingsrätt och meddelar behov av skyndsamt beslut att läkarintyg som är aktuellt ej går få tag i utan det som gäller får gälla tills vidare dvs av Dr Franzen som säger MMT20/30 år 2007 tyder på 'begynnande demensutveckling' redan då daterat 2011 under den tid M hölls frihetsberövad och var medinskt igen svårt skadad – med Franzen som medicinskt ansvarig läkare vid Team Äldre Doktorn då en av två största i länet ansvar för 28 boendeenheter enligt deras hemsida men förlorat upphandling 2008 varför prio var hålla väl med kommunens förvaltningschef framför patienten. Den famösa Britt Marie Karlen se dennas Delegationsbeslutdaterat två dagar tidigare 18 juli 2011.

Jag som bloggare misstänkt för grovtbrott får allså ej känna till detta – får inget målsägandebiträde och figurerar ens ej som motpart – endast som övrig part anhörig men ej heller som sådan meddelas vad förssiggå rbakom min rygg bakom Ms rygg och att säga kan förssiggå bakom hela Sveriges rygg – vilka andra folkggrupper – t o m funktionsnedsatta ynger och hela livet har företrädare organistationer EU konvention och mänskor som bevakar – når ut medialt med vad än effekt få reller inte får.

Men EJ äldre över 80 – 90 – 100år – skylla på privat enskilt undantag går inte – inget sådant ska finnas möjligt som ursäkt för avsteg och faktiskt ej heller gäller – 'toppen på ett isberg'.

Denne Hans Lind rekommenderas alltså till Länstyrelsens tillsynsenhet. Där ägnar han bl a åt bredtillsyn av förskingringar av gode män i Eskilstuna. Denna utrednings tillsyn kom ej från Länstyrelserna (VAD GÖR DESSA) utan initiativer föranleddes av granskande reportage med framtaget om hur många miljoner som förskingrats hur nu journalister kommer överfakta – men styrks av att åtal rests i flera fall sedan – senast 2021 i Malmö när accidentellt upptäcktes när en god man ersattes insjuknad att han förskingrat från alla sina huvudmän under decennier oupptäckt.

Denna Hans Lind är nu i Länsstyrelsensom en bland andra införlivade tjänstemän i en administration –ägnar åt rutinuppdrag som bekräfta att Danderyds kommun ge okey när de förlängt en asylsökande minderårigs gode man utnämnd även sedan uppnått myndig med någon paragraf – oantastligt och formell ordning. Hans lind är inordnad och skyddad - ter sig so en vanlig tjänsteman och dessvärre angripen på internet utan hans förskyllan - då skulle han ej kunna verka än som han gör eller ? Hns Lind som en 'omänsklig person' som ser snäll ut? 

Hans Lind ser inger problem med liv och död – en akademisk fråga – jurist behöver ej ta ansvar för konsekvenserna och tjänstemanna ansvaret tack vare gamle Rikskanslern Oxenstierna därför att kungar med storhetsvansinne 'befriade'länder nere i Europa att myndigheter ute i landet tog beslut som demåste och i godtycke ofta – avstånden var långa även till Stockholm än mer till Balder i Turkiet etc (!).

Nu behöver ingen tjänsteman svara för sig – tjänsteansvar är så svagt så svagt att praktiskt taget ejsker. Det är bussförare, taxiförare, elektriker, byggchefer,ingeniörer som får föras i utredningsansvar till åtal innan frias– aldrig dessa alla Hans Lind som har fri lejd från ansvarsutkrävande. Denne i ung i början av sin karriär som helt liv framöver kommer att prägla synen på äldre behövande och andra i behov av god man eller förvaltarskap. Han kommer kunna fortsätta förstöra äldres liv i många är än i konsekvenser av sitt vidtagande, sina utlåtanden, sin distans fjärmad från uppfatta eller ansvar fr konsekvenser av avsteg från rättssäkerhet och rättstat rättsamhälle genom honom i hans tjänstebehöriga maktuövning. 

Rätten försvara sig, bevisning om misstanke innan avgöra dom, rätten till målsägande för Motparten till Carl Hjulström en 93-årig kvinna som försent var att förflytta ur sin nu trygga vardag – skadad och skadad och skada dom och om igen som räckt til 7-8 Lex Maria anmälningar men se det är inte Hans Lind med jurister ÖFN bekymmer. Och om en Huddinge kommun som exempel går förryckt tystar döljer lägger i problemoch juridisk långbänk och ovårdar att avsluta ärendet genom död och 'vända blad och gå vidare' utan ens Lex Sarah Lex Maria än mindre åtalas – så går det alldeles väldigt bra. Ofta som frånHuddinge kommer aktiviteten att begära god man eller förvaltare alternativt tala med närstående om hur bra det vore att därefter ringa någon av dem och besluta som de säger vare sig är den äldreboendes önskan mening eller ej eller ---- rimligt kan vara det om man säger plötsligt ändrat att ej kan säga sin mening mer än när säger kan säga sin mening när säger att inte önskar bytaboende påstått tillfrågad – om det men utan all information föratt kunna ge sin mening påmind om före ställa frågan – dvs alla Lex Maria orsaker som har förträngt eller i 'nu-stunden'vänligt vänligt bemött och tilltalad faktiskt inte kan erinra dessa eller föredragit att glömma – eller faktiskt har glömt –för att överleva vardagen. Äldre utan värde överhuvudtaget.

En av främsta promotörer till attfrån tillsynsenheters håll när intygats behov av god man eller    förvaltare är alltså Hans Lind och som exempel ett exempel som att'ta tempen på' den rättsäkerhet som är obefintlig för människanär blir 'dom' i ett äldreboendeförvar under kommunal ansvar –som varierar bra eller dåligt – tja vilket än kan vara och detser bra ut utifrån kanhända – men hur är?

Till sitt stöd har Hans Lind ochgelikar bland myndighetstjänstemän och även högre – som nu Länstyrelser – att domstolar går med på sådant som detta ärende Ä 15430-14 i Stockholms tingsrätt belyser betraktat som enskilt familjebetingat det inte är eller har varit eller i de ansvarsordningar som gäller att skilja privat från tjänsteansvar och tjänsteutövning ej kan överhuvudtaget vara fallet.

Stockholms tingsrätt har havererat.Ombud bland advokater finns knappast. De är få och de som gör sitt jobb är ej namndroppade i denna hemsida Gammalihuddingeidag.se finnsingen anledning 'hänga ut' dessa med Yttrandefriheten om sist anhalt att ta till men de utgör undantag.

Finns nämligen ett KRUX.Förvaltarskapslagen 1989 innebar att myndig ej längre kundejämföras juridiskt med minderårig 'minderårigförklaras' tilldetsamma som under förmyndare som är ca detsamma som underförälder. Helt skilt från vuxen. För minderårig gäller 'utan behöva inhämta samtycke' 'allenarådande' 'övertarättshandlingsförmåga' den enskilde företrädd 'förlorar' tillförvaltaren som uppfattas som FÖRMYNDARE utan någon annan skillnadän att den formella 'omyndigförklaringen' ej längre sker.

Oerhört. Hela Sverigesåldrande befolkning går in i en 'Gulagarkipelag' av 'dom' i förvarutom rättsssäkerhet rättssamhälle och där skyldighet ens tillLex Maria Lex Sarah ens behöver iakttas – ej tillses och om så stannar vid att beklaga, acceptera kritik, ta till sig, försäkrarutiner justerats och nu meddelats – ursäktande om att 'miss i rutiner' eller 'miss i överrapportering' t ex att en gammal ligger död pga inget hemtjänstbesök ej överrapporterats eller liknande ibostäder inom vårdboenden.

Detta är oerhört. ATT ingen skillnadges av vare sig gode män eller förvaltare eller de jurister som tillser dem vad gäller betalningar och hur det företräder i rättsfrågor ej heller någon skillnad i det som hör till gode män och förvaltare i vad hör till kontakter med vård – 'det har inte vi med att göra' – frågor för överförmyndarnämnders jurister. Som är som ofta beslutande genom delegering från de politiskt valda nämnderna i spörsmål som kommer upp för de som inte känner till detta. De jurister som utreder och också är föredragande för nämnder med nämndemän tillsatta av kommuner desamma som de överförmyndarnämnder rekommenderar gode män och förvaltare enligt som deras önskemål – att sedan vidare till tingsrätters beslut vad de rekommenderar. En myndighetsstruktur. Där tvivel om att måste vara och innebära maktutövning ej må råda men väl att tillit förtroende att sker riktigt ej får vara minsta tvivel om. Då går åt pipan och till destruktivitet och död som fler än Ärendet M i denna hemsida är exempel på.

Ekonomiskt utpressning, strategier att lägga i försämring till avslut och död – vända emot den somska skyddas vårdas hjälpas och värnas om opportunt – för detfall finns risk att vända kritik mot de som ej gjort vad de ska –på cyniskt avstånd inom myndighetens ramar – utan reell konkretkontakt med konsekvenser av felslut fel gjorda och integritet –stämma av för strategiera av regelfiffel helt enkelt..

Värst ut är faktum; Domarbloggen Södertörn som informerar om Förvaltareskap säger att förvaltare äger tvångsåtgärd – det är vad säger – utan inhämtasamtycke gäller osv – och hur detta uppfattas av karaktärer som Carl Hjulström som talar i 'jag' hela tiden med smak för herravälde över huvudman och 80-100 huvudmän 'inget fel' - t o m granskad ingående av Aktuellt och intervjuad jämte justitieministern och Håkan Andersson – och 'inget hände' att råda bot på de avartersom pågick.

En god man ej heller en förvaltare kan säga nej att förfoga över egen egendom punkt. När få åråterstår vid över 90 års ålder får lagen tolkas – att ej längre dessa ska se till att den enskilde företrädd har att eget förfoga över egna medel för 'egna dagliga behov' Hjulström t exfår detta till att dessa är täckta när de inte är det – närinte får några sådana när inte bor i boendet när inte får veta att har flyttat tillbaka utan informera och därför Norrmalms SDF bartycker att nähä är inte i vårt område längre utan att meddela sig eller kunna nås – svara ej på kontaktförsök mobil ellermail via kontaktcenter kommun Stockholms hemsida. Och får passerabara …

En god men eller förvaltare fåralltså säga nähä medger jag ej till kvinna över 90 år –möjligen ett betalkort för matvaror när ej är i boendet!! SomSITT beslutande.

UTAN ATT någon myndighet, tillsynsmyndighet – IVO – eller länstyrelser ser tar initiativ och ingriper – de lagar som finns räcker ju och om svaga kan just dessa skicka vidare till verkställande makt – så kallas regeringen i regeringsformen – för att bereda för lagstiftande makt så kallas riksdagen i regeringsformen – och det fortgårdecennium efter decennium

LAGEN.nu kallas hemsida med Svea RikesLag – med sökord 'förvaltare' får du upp information – somstämmer exakt med 'förmyndare' för minderårig.Standardformuleringar verkar ej ha ändrats överhuvudtaget 1989 utan varit kvar endast formalia förklara 'minderårig' upphävts – men ännu ej rättsägande sina rättigheter i egen rätt – som måste innebära egen rättshandlingsförmåga att ha egen rätt somrättighetsbäraer som ej kan förloras med något läkarintyg. Läkarintyget före och efter 1989? Före var grund för att förklara minderårig. EFTER EJ GRUND FÖRKLARA MINDERÅRIG utan endast förklara behov av ställföreträdare som god man ellerförvaltarskap att HANDHA DEN RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA DEN ENSKILDEÄGER utan eget beslutande därutöver.

KAN uttolkas på annat sätt? JA TYDLIGEN ENLIGT LAGEN.NU SLÅR DU PÅ 'FÖRMYNDARE' KOMMER INGET UPP ALLS – SOM ANTA ATT DETSAMMA SOM NÄR DU SLÅR PÅ SÖKORD'FÖRMYNDARE'.

Hur kan fortgå. Tja det gör juändå det. VAR tog alla ord vägen från pandemiåret om hur är attha det som gammal – lotteriet. Det är nu GLÖMT – skjutningartill död är viktigare de är unga, världskriser politiska ochkatastrofer – lägsta prioritet igen de – 'dom' som ändå snart ska dö.

Är detta aktuellt – Ä 15430-14 varju längesedan?

Är detta istället bloggaren som lide av 'rättshaverism' som ej finns men som kännetecken finns i Akademins ordlista som 'person som påstridigt hävdar sin rätt'. Bloggaren som MISP Medborgare som Inte Sätter Punkt. Medborgare med 'bitterhetssyndrom' som fått ett svenskt namn – 'diagnosen' hämtad från USA förstås men ej finns inom psykatri utan bland de  psykologer och terapeuter som står myndighetstjänstemän,styrelseordföranden av alla de slag bi mot sådan medborgare om hu rde ska bemötas som har bitit sig fast och ej 'kan släppa' – med 'ofta någon emotionellt upprörande händelse' som avgörande utlöst tillståndet. Uttryckt i många mail, ofta med VERSALER och emotionella to m hotande, antal ärenden i domstoler, anmälningar t o minspelningar eller – säg det -

som går till Yttrandefriheten som resurs – ut på nätet och namndroppar läs alltihop gäller för  hemsidan Gammalihuddingeidag.se och illustrativt om va som sker om du försöker en rätsida på som Äldre individs rätt o värn och försvar när ej lälngre eget är förmögen - hur det haneras att schabblas bort som är infekterat' att därmed rinna ut i sanden som medvetet avsett enkelt att ordana... 

VEM VILKA kan stå emot denna massivaansats att försätta i tvivel, utpeka vrickad störd eller psykisktsjuk, utpeka girig för egenintressen, göra sig gällandebehov avpersonliga skäl, vara överintelektuell fixerad vid detaljer, Besserwisser som tycker veta bättre och ej accepterar beslut ejheller domslut. Anger ofta motiverade med Högre Mål

Som isoleras ej meddelas ej äger grundläggande för rättsväsen om oberoende domstolars dömande integritet mot andra och saklighet ojbjektivitet med 'tillräckligtinhämtat underlag för att kunna döma' som är domstolens utredningsansvar ingen annans – dett slår JK för Staten fast i målet om den 82-årige mannen som gick till automaten i Örnsköldsvikatt ta ut egna pengar och fann att det inte gick därför att – när var borta medvetslös i stroke förvaltarskap tillsatts – utan attgavs ett MÅLSÄGANDEBITRÄDE konstaterar JK för Staten. Det VIKTIGAST banbrytande målet om alls något tidigare givet. Det är Centrum för Rättvisa som åtagit detta som ombud ännu veterligt ej avgjort i skadeståndets storlek men väl ATT domstolen ej har gjor riktigt medger JK för Staten.

Det finns allstå en dom som med vad säger STYRKER att Ä 15430-14 ej hade kunnat ske om de – framtagnai lagpunkter och exempel av JK – skyldigheter som domstolens dömande har hade följts.

Fredrik Bergman – tingsfiskal i Stockholms Tingsrätt den 21 november 2014. Föredragande Emelie Skoogh nu advokat medlem i Advokatsamfundet. Hovrätten somtillstyrker interimistiskt dom utvidga förvaltarskap att även gälla egendom och rätt på lösa uppgifter om dramatiskt hänt av CarlHjulström som säger att miljonerna kan tas ut om han inte fårförvaltarskap att hejda. Utan visat eller bevisat.

Vänta nu – vem vilka ska ha miljonerna – arvtagare? De är vuxna har bra ställt och egeninkomst.

HAR Carl HJULSTRÖM STÄLLT MILJONERNA TILL FÖRFOGANDE FÖR M – VARFÖR SKA EJ FÅ ÄGA DEM NJUTA MER AV LIVS STRÄVAN 'VI LEVDE AV VAD VI HADE VI' utan överdrifter eller skuldsättning.

Carl Hjulström. En anomali som decennier som god man och förvaltare. Den man ringer till för en driven man som kan hantera besvärliga anhöriga. Uppgiferna ur Metro nu nedlagd Reportern Olander.

ÄR DETTA IGÅR. NÄ DET ÄR JU INTEDET. ATT FÖRVALTARSKAP INTE ÄR DETSAMMA SOM FÖRMYNDARSKAP ÄR ÄNEJ IMPLEMENTERAT OCH DOMSTOLAR HAR INGEN LUST ATT TA – skickar som 'brister i framställning' med avvisat enligt Rättegångsbalkens kap 42 § 2 säger de – som säger att om så bristfällig framställning att inte går att döma kan målet avvisas – efter ett Föreläggandeansvar avklarat att begäran  'Meddela tydligare vad begärs till dom, framtällnlingen avser' - gång på gång på gång.

Extraorinär ärendegång – en Milsten i Svensk Rättshistoria – att ärenden får pågå årefter år utan att Misstag i demokratiskt rättstat medkonstitutionell demokrati – redan ärendeflödet påminna om att ingen vilken än kan ge exempel på att rättssäkerhet ärobefintlig för äldre vilka än äldre. Du kan vara känd, rik, berömd, högutbildad, f d hur hög tjänst som helst – det hjälper inte – när du är gammal ska du sitta vid kortänden i HD stol eller i sängen och ej ges använda dina ekonomiska medel för – vilka än köp av varor och tjänster du har rätt till – om lagenföljs. Glömd. 

Hans Lind central som exempel – en ung jurist som bedriver fixa att grundprinciper överges för dömandei svenska domstolar – interimistiskt ska vara TIDSBEGRÄNSAT till dess INHÄMTAT FULLT VAD KRÄVS SOM UNDERLAG KUNNA DÖMA säger JK för Staten i T 5920-21.

VISSTE INTE LIND vid ÖFN STOCKHOLDETTA. VET HAN DET NU?

HUR GÅR TILL apropos att Länsstyrelserbedriver tillsyn av Överförmyndarnämnderna – tittar de bara påmyndighetens budget hur används – VAD GÖR DE. HUR kan juristen vid tillsynsenhetrn sedan evigheter Lotta Reimers i kontakt efter kontakt svara enskilda att 'INTE KAN YTTRA I ENSKILDA ÄRENDEN' men väl uttalar sig 'ALLMÄNT' om att t ex det'inte går att ordna boende mot enskildes önskan' till exempel. I detta ärende M såväl som flera ärenden vid granskande genomgång i arkiven. Så sent som 2015 ett viktigt mål som citerar vad allmänt utlåtet utan gå in i enskilt ärende  - men ÄNDÅ inte gick in att tillse vad ÖFN har för sig när fanns en god man som den som avsågs  i ärendet i rätten. 

MEN om tillser innebär ej att just 'går in i enskilda ärenden'? OM än flera ärenden.

VARFÖR berättigat undra INGRIPER inte LOTTA REIMERS när får INDIKATION påatt INTE ÄR SOM DET SKA inom en ÖVERFÖRMYNDARNÄMND ATT GÅR INOCH TITTAR PÅ HUR DE BEDRIVER OM DE BEDRIVER SOM DE SKA SAKLIGTOBEROENDE ETC

När Lotta Reimers fick in att ej va rsom det skulle riktigt med ÖFN kring Carl Hjulström varför satte inte igång en utredning – eller det skedde först när sedan 5 länstyrelser gick samman om att de skulle sätta igång brett utreda– Eskilstuna resultatet bla a – FÖRST NÄR MEDIAS REPORTRAR TAGIT FRAM FÖR DEM VAD BORT VARA DERAS JOBB.

Media som granskar Makten bra och demokratiskt Men när det verkar som att med det Länsstyrelsen här med Lotta Reimers förlitar på det och inte behöver göra jobbet utan att media tipsar eller bistår – tar fram eller upplyser; VAKNA TJÄNSTEMÄNNEN ..NI HAR BETAL FÖR ATT VARA VAKNA

Mediastyrt Sverige. Passerar förbi. ALLT TOGS FRAM att börja arbetet med att Implementera at tförvaltarskap INTE ÄR FÖRMYNDARSKAP.

Jämför fallet Esmeralda, 'Sofie iBorlänge' (där också som i Huddinge ett biståndkansli gått i prestige som baklås en 12 årig flicka hämningslöst utsattes för– jämför M av Huddinge OCH Norrmalms SDF – staffet från en till annan mot hennes liv och sonens broderns – inget för Huddinge som kalkylerade ju 'förluster' av äldreliv redan 2010 där Markarbeten och Ombyggnad var viktigare än liv – även för Förvaltningsledningen i den Förvaltningskultur som finns inom Social och Äldreomsorgsförvaltning med Ordförande i Äldreomsorgsnämnden införstådd att acceptera – Huge Fastigheter med underleverantörers kontrakterade verksamhet som Viktigare ikommunen än mänskligt liv som förfors. Det ska sägas igen och igen därför att var just avsett att Glömmas Vändas Blad Läggastill Handlingarna att Ej Hända Igen – med en verkningskraft övertid med  uttryck som allmänna SLOGANS.

State of the art – lägesbeskrivningav Sverige för äldre över 80 år. Hemsidan inaktuell? DET MÄRKS VÄL – OCH T O M RYKANDE AKTUELL – nämligen är detså att en utredning kallad Sveriges Offentliga Utreningar SOU2021;45 under ledning av Olivia Wigsell är avslutad. Den kallas STÄLLFÖRETRÄDARUTREDNINGEN och moderniserar språket i Föräldrabalken, förstärker med några rader att man ska mera beakta vad den det gäller önskar

MEN

SÄGER INGET OM ATT FÖRVALTARSKAP INTE ÄR DETSAMMA SOM FÖRMYNARSKAP

SÄGER INGET LAGFÖRSLAG SOM PRECISERARVAD MENAS MED FÖRVALTARSKAP OCH VAD MENAS MED ATT 'VAD FÖRVALTARESÄGER UTOM SITT FÖRORDNANDE INTE BEHÖVER FÖLJAS' –Föräldrabalken kap 11 § 11 nämligen

Carl Hjulström med anhang – kan ochfår fortsätta som förut helt utan att svara för sig eller ens haen aning om vad kan vara som ej gäller han säger när han säger'JAG BESLUTAR OCH BEDÖMER' i vad han inte har med att göra ellerkan besluta eller bedöma som förvaltare.

Detta kan ske och kommer att fortgådärför att även HANS LIND med anhäng nu i den övreinstansmyndigheten kan göra som lite har lust och förakta äldre ikonsekvensk av sina beslut utan svara för sig – genom försätta offensivt som försvar mot defensiv position – bloggaren med liknande anhang i underläge som privat person att ej tala om M som ingen position alls har överhuvudtaget och sista år får uppleva att man säger att önskar sen säger att ej kan säga sen fråga och man ej hör vad hon säger eller intygar 'det vet du väl att jag inte kan' säger Ali skötaren – dvs mot biståndkansli och cheferi förvaltningen över Tallgårdens Äldrecenter – och vänjs inatt 'vända kappan efter vinden' som måste vara karaktäristiskt fördet land han lämnade bakom sig.

ATT LÄRA detsamma i Sverige !

Hans Lind. ÖFN Stockholm.Länsstyrelsen i Stockholm. Domarbloggen Södertörn omförvaltarskap. Advokatsamfundet utan hålla efter advokater som taruppdrag för att tjäna pengar men bara för att de tänkerförvaltare är förmyndare och 'låtsas' företräda för höga arvodesuttag. Äldre är inget viktigt. Rättsssäkerheten den berömda generaldirektören Mia Ekwall Isulander talar varm för gäller ej för älder som exemplet Ä 15430-14.

Det var ju det till sist Generaldirektören för Advokatsamfundet Mia Ekwall Insulander som uttalar omöjligt med rättssäkerhet om ANONYMA VITTNEN etableras som angiverisamhälle. 'ÄVEN KRIMINELLA HAR RÄTTEN TILLRÄTTSSÄKERHET' säger denna

MEN det har inte äldre – exemplet M visar.

Bloggaren jag – fick inget veta –och när domen är klar och ej tidsbestämt intermistiskt till dess bevisning föreligger om både från bank och uppgifter om polisanmälningar gällde eller fällde – finns de där de ANONYMAVITTNENA till dess med efteråt kända namn för brottsanklagad styrkt av domstolen. Självklart ingen risk med I EFTERHAND röja namnen utan anonymitet – Hans Lind – Anna Ekvall med flera –bloggaren – jag kommer ju så anklagad än är aldrig förväntasdra vapen eller kasta in granater efter att ha tittat efter påskvallerplattans internet var de bor..

STATE of THE ART över RÄTTSSÄKERHETENför DOM DE ÄLDRE MED DERAS närstående om de är besvärliga –akta er – då slår icke rättstaten till och skillnaden motauktoritär, diktaturstat är marginell eller oväsentlig.

Sa vi demokrati självklar – nä det gäller inte länger.

Det menar generaldirektören för MSB vi måste acceptera som demokrati ständigt pågående varje dagi allt – det är alltså inte som i Ryssland där 'makthavarna viinte kan påverka' gör oss oskyldiga för vad sker i landet utomvaldagarnas röstande – under hela tiden.

Bloggaren tycker som Generaldirektören i MSB och vars och ens skyldighet ej endasträttighet.

Men det tycker inte Hans Lind. Det tycker inte Carl Hjulström – har de sagt med vad sagt och gjort.

Det tycker inte Kenneth Öhlundenhetschef ÖFN Stockholm Det tycker inte Håkan Anderssonversamhetschef ÖFN Stockhom (utom på teve när Qarnström frågarsen går det över) Det tycker inte Fredrik Fahlander ÖFN Södertörneller Näslund chef ÖFN Södertörn.

Det tycker definitivt inte Huddinge Social- och Äldreförvaltning – när de inte känner för det lite som faller sig nån regerl hit och dit när det passaar dem.. 

Det tycker inte heller Norrmalms SDFannat än när de känner för det

De hänvisar till ÖFN tillsyn somhänvisar till att ej har med gode mäns förvaltares kontakter verksamma med kommunerna att göra (men väl godkänner arvodes uttagför kontakter med dem)

För detta YTTRANDEFRIHETEN som GÖR SKILLNAD som enda SKILLNAD skild från töjbara regler och förbjudet säga utan att straffas eller närstående straffas (M stängs indrygt halvår brutala former trots HELT förbjudet) utan åtal från åklagarmyndigheten som accepterar kriminspektörer om tjänstefel eller vårdfråga det ej kan vara – dvs Rättsäkerheten är ingen noga med.

Kanske Advokasamfundets generaldirektörska Mia Ekwall Insulander ta tag i detta och Disciplinämnden gympa tankar på att  rättsäkra advokatkåren – att Else Marie Grönstedt med flera håller den nivå som ännu alltför få advokater håller i detta och sällsynta om alls finns – inte utövar. Även de 'bästa' advokater –professionella med ambition integritet och välmening lever i företsällningen att Förvaltare beslutar detsamma som Förmyndare –det är bara den formella minderårigförklaringen som saknas.

Sverige utan Rätt för Äldre eller vad Äldre rör.

ÄNNU 2023. HEMSKA TANKE. STÄLLFÖRETRÄDARUTREDNINGEN OLIVIA WIGSELL FÖRESLÅR UTVIDGADEÖVERFÖRMYNDARMYNDIGHETER SOM INTE BARA TAR FRAM OCH REKOMMENDERAR UTAN ÄVEN UTSER OCH TILLSER STÄLLFÖRETRÄDARE – BEGREPPET FÖRMYNDARE, GODE MÄN OCH FÖRVALTARE. EJ LÄNGRE TINGSRÄT.

I UTREDNINGENS AVSNITT OM AKTÖRERTILLFRÅGADE OCH INTERVJUADE BRETT I LANDET ATT DESSA 'PÅ DET HELA TYCKER FUNGERAR BRA'

Lite dramaturgisk alarmflagg innan försent. Kan någon tänka sig att den 'kultur' som nu råder vid överförmyndarnämnder att 'fungera på det hela bra' därför atten skilda utses som har privat omdöme om än inte har klart att de ej som förvaltare är detsamma som förmyndare därför de ej  utbildas, introduceras, handleds eller tillses i detta – begreppen ej skiljs – 1989 års Förvaltningslag EJ ÄR IMPLEMENTERAD ochdomstolar som har sista ordet rättsstolkning inte befattar sig – målen, ärendena om alls finns – de dör ju och dessa tar ju tid –och runt runt i cirkusresonemang igen.. aTT DESSA ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDER SOM GRUND FÖR ATT UTVIGA TILL MERA AVGÖRANDE MAKTUTÖVNING ÖVER LIV - SOM EJ VÄL KÄNDA HAR VARIT OCH MED GAMMALIHUDDINGE.SE SOM FAKTISKT BESVÄRAR SIG OUTTRÖTTLIGT ÄLTA DVS UPPREPA TILL DESS HÄNDER OCH SKER ATT FAKTISKT GÄLLER MEDBORGARELIVLÅNGT FRÅN 18 ÅR ÄVEN MED GOD MAN ÄVEN MED FÖRVALTARE MED MYNDIGHETERS TILLSYN SOM FUNGERAR. 

Sverige. ACK SVERIGE!

EN GENOMGÅNG AV KOMMUNALA HEMSIDOR - INGEN HESIDA GER TYDLIGHET. ALLMÄNHET OCH FRAMFÖR ALLT DE SOM TAR UPPDRAG SOM GODE MÄN OCH SÄRSKILT FÖRVALTARE KAN FÖRSTÅ FÖRVALTAREN VARA BESLUTSFATTARE. DET ÄR HEN ALDRIG. 'FRÅNTA RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA' GÄGER DEFINITIVT INTE ATT ÄR EN BESLUTSFATTARE. FÖRVALARE ÄR ETT SKYDD OM SKA GE MEDGIVANDE SOM T EX FÖRSÄLJARE FÖRSTÅR KAN HÄVA AVTAL OCH DÅ INTE GER SIG IN I ATT LURA HUVUDMAN - MEN I INGET ANNAT HAR AVGÖRANDE - DE ÄR V S K VANLIGA MÄNNISKOR UTAN HANDLEDNING UTBILDNING UPPFÖLJNING SOM SKA HÅLLA KONTAKTER TA KONTAKTER OM FINNER NÅGOT INTE VARA BRA. AN VÄGRA GE MEDGIVANDE TILL DESS OMGÅNENDE TAGIT KONTAKT ED BESLUTSFATTANDE. HAR INGA MÖJLIGHETER  ÄN MINDRE TILL TVÅNG.  TILLSTÅND ÅLDER OAVSETT FINNS INGET SOM HETER ATT SVARAR FÖR HUVIDJAN ANNAT ÄN HENS SAMTYCKE  OCH DÄRMED INTRESSE . HUR GÅ TILLVÄGA FINNS VÄL BESKRIVET. OM SÅ UTÖVAR HON ELLER HAN TVÅNG SOM ÄR UTESLUTET. SOCIALTJÄNSTLAGEN HEN EJ ARBETAR EFTER GER INGA MÖJLIGHETER TILL TVÅNG. INTE HELLER FÖRÄLRABALKEN ELLER NÅGRA ANDRA LAGRUM FÖR FÖRVALTARE ELLER GOD MAN. ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDER SÄGS UTÖVA TILLSYN. DET GÖR DE INTE ANNAT ÄN -  NUMERA - ÅRLIG GENOMGÅNG AV EKONOMISK REDOVISNING. 

ATT DETTA ÄNNU ÅR 2020 INTE TYDLIGT REDOVISAS ÄNU ÅR 2020 ÄR OERHÖRT. FÖRKLARINGAR KAN FINNAS I KOMMUNERS OCH REGIONERS INTRESSE FÖRENKLA FÖR SIG OCH TILLSATTA. TILLSEDDA AV DEM SOM TILLSÄTTER DEM KAN DE UTÖVA TJÄNSTEMYNDIGHETSUTÖVNING GODTYCKLIGT. 'UNDER TÄCKET' I 'DET FÖRDOLDA'  SKER OERHÖRDA SAKER MOT ÄLDRE. GÅR DET BRA GÅR DET DET AV ENSKILDA MED DET REGLAGE SOM KALLAS OMDÖME, AV DE SOM FÖRSTÅR DETTA SOM MEDMÄNNISKOR. ETT LOTTERI I GRYMHET DENNA HEMSIDA GER GRÖVSTA EXEMPEL PÅ. 

Om du på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka din rätt, förvalta din egendom eller sörja för din person

Vad är skillnaden på godmanskap och förvaltarskap?

Förenklat kan man säga att en god man har en mer rådgivande funktion, men huvudmannen har fortfarande bestämmanderätt och kan själv agera i rätts- eller kapitalsituationer. En god man får inte gå emot huvudmannens vilja och huvudmannen kan säga upp godmanskapet.

Enligt huvudregeln krävs huvudmannens samtycke för godmanskap. Godmanskap kan dock anordnas för en person utan dennes samtycke om personens tillstånd är sådant att denne uppenbarligen inte förstår vad saken gäller.

En god man skiljer sig således från en förvaltare genom att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga, alltså rätten att representera sig själv. Förvaltaren kan handla på eget ansvar i huvudmannens intresse och för dennes räkning utan dennes samtycke. Huvudmannen har ingen bestämmanderätt och kan inte på egen hand agera i rätts- eller kapitalsituationer.

TRELLEBORGS KOMMUN

Alla ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) står under överförmyndarnämndens tillsyn.

Godmanskap

Godmanskapet är viktigt för att säkerställa att alla individer, oavsett egen förmåga, ska få samma rättigheter och möjligheter i samhället, såväl rättsligt som ekonomiskt.

Att vara funktionshindrad på olika vis kan innebära svårigheter för individen i det vardagliga livet. En god man finns till hands för att underlätta och hjälpa till.

För en individ som lider av missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller sociala svårigheter av olika slag kan en god man vara oerhört viktigt för att minska skaderiskerna till följd utav detta.

En åldrande individ kan drabbas av t.ex. minnessvårigheter, sviktande hälsa eller annan åldersrelaterad problematik. En god man kan vara behjälplig med att lotsa fram individen till rätt slags boende, finna rätt service som individen behöver, hantera ekonomin samt medverka till att förhöja livskvaliteten.

Förvaltarskap

När ett godmanskap inte räcker till, kan ett förvaltarskap förordnas.

Ett förvaltarskap kan, till skillnad från godmanskap, förordnas mot individens vilja.

Ett förvaltarskap ska anpassas efter var individs behov.

Förvaltaren kan överta rätten att sluta avtal samt förfoga över pengar.

Förvaltarskapet omprövas årligen av överförmyndaren.

Förmynderskap

Förmynderskap gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder.

I förmynderskapet ingår förvaltning av pengar som barn erhåller, t.ex. genom gåva, arv eller försäkringsutfall och som står under överförmyndarens tillsyn.

Om tillgångarna överstiger 8 prisbasbelopp måste förälder/förmyndare varje år redovisa till överförmyndaren hur pengarna används.

När det gäller ensamkommande flyktingbarn, så har de rätt att få en god man som ska hjälpa dem i föräldrarnas/förälders ställe.

Ett uppdrag kan omfattas av tre delar: Förvalta egendom

Ställföreträdaren sköter huvudmannens ekonomi, exempelvis genom att betala räkningar, ta hand om inkomster och bidrag, se till så att överskottslikviditet placeras på ett bra sätt, förvalta kapital, värdepapper, fastigheter eller dylikt, portionera ut fickpengar till huvudmannen eller pengar till eventuella boenden.

Bevaka rätt

Ställföreträdaren bevakar huvudmannens intresse i dödsbo, för dennes talan gentemot myndigheter, om egen förmåga att göra så saknas, tar tillvara huvudmannens intressen t.ex. vid ett avhysningsärende. Det kan även gälla uppsägning eller försäljning av bostadsrätt/lägenhet/fastighet, ansökningar om bidrag eller fonder, överklaga beslut osv.

Personlig omvårdnad

Ställföreträdaren ska se till att huvudmannen får den omsorg och hjälp som denne behöver. Hålla sig uppdaterad om hur huvudmannen mår och har det i största allmänhet, genom besök, telefonsamtal, kontakt med vårdpersonal och anhöriga osv.

Arvode

Du har rätt att begära arvode för ditt uppdrag samt ersättning för kostnader. Detta gäller som regel inte förälder som är förmyndare för sitt underåriga barn. Huvudregeln är att huvudmannen skall betala arvodet, med undantag för huvudmän vars beskattningsbara inkomst understiger 2,65 prisbasbelopp eller tillgångar understigande 2 prisbasbelopp. Aktuellt prisbasbelopp finner ni via länk i högerkolumnen.

Arvodesnivå beslutas av överförmyndarnämnden i Trelleborg och kan utgå med:

Ekonomisk förvaltning / Bevaka rätt 5-30 % av ett prisbasbelopp

Personlig omvårdnad 5-30 % av ett prisbasbelopp

SIGTUNA KOMMUN
Vad gör en god man eller förvaltare?

En god man eller förvaltare kan hjälpa dig som behöver stöd med att sköta din ekonomi. En god man eller förvaltare kan också hjälpa dig vid kontakten med andra myndigheter. Du kan ha rätt till god man om du är sjuk, har psykisk ohälsa eller någon form av funktionsnedsättning.

LYSEKILS KOMMUN
God man, förvaltare, förmyndare

Många människor har svårt att klara sig själva och behöver därför stöd och hjälp. Det kan vara personer med en funktionsnedsättning, äldre, sjuka, personer med demenssjukdom eller missbruk.

En god man eller förvaltare hjälper till med ekonomiska och rättsliga frågor för en person som inte själv klarar av det. Det kan till exempel handla om att göra upp betalningsplaner eller kontakta myndigheter.

Skillnaden mellan god man och förvaltare

En god man är ett stöd för personen som behöver det, den så kallade huvudmannen. Det är frivilligt att ta emot stöd från en god man. Den gode mannen hjälper till med ekonomiska och rättsliga frågor.

En förvaltare har rätt att bestämma över huvudmannens egendom. Det innebär till exempel att personen som har en förvaltare inte har tillgång till sina bankkonton eller kan ingå avtal. En förvaltare utses bara när det inte är tillräckligt med en god man, och då krävs inget samtycke från personen som behöver stöd. En förvaltare har samma uppgifter som en god man, men har rätt att helt bestämma över huvudmannens egendom.

Du som behöver god man eller förvaltare

Om du behöver hjälp med att till exempel sköta din ekonomi eller att kontakta kommunen och andra myndigheter kan du få en god man eller förvaltare. Du själv eller någon anhörig till dig kan ansöka om god man hos tingsrätten. Andra personer, till exempel personal inom socialtjänsten, en granne eller vän, kan anmäla behov av god man. Anmälan lämnas till överförmyndaren.

Vem kan få en god man eller förvaltare?

För att få god man eller förvaltare krävs det att du behöver hjälp på grund av ett hälsotillstånd. Det kan till exempel handla om hög ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Om du på grund av ditt hälsotillstånd också utsätter dig för risker med din ekonomi, kan du få en förvaltare. Du får bara en förvaltare om det inte är tillräckligt med en god man.

Vad gör en god man och förvaltare?

Ett godmanskap eller förvaltarskap kan bestå av tre delar: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

• Att bevaka rätt är ett juridiskt uppdrag. Det innebär att se till att personen du hjälper får det skydd och de rättigheter som hen ska ha. Det kan till exempel gälla att överklaga myndighetsbeslut, ansöka om bostadstillägg, boende eller stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), bevaka rätt i dödsbo eller sälja huvudmannens bostad.

• Att förvalta egendom är ett ekonomiskt uppdrag. Det innebär att ansvara för ekonomin för personen du hjälper. Det handlar vanligtvis om att göra upp en budget, lämna över fickpengar, betala räkningar och hantera eventuella skulder.

• Att sörja för person innebär att se till att personen du hjälper får så bra boendeförhållanden, omvårdnad, vård och social service som möjligt. Det innebär att besöka personen du hjälper och hålla kontakt med hemtjänst och vårdpersonal.

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
God man, förvaltare, förmyndare

Har du behov av stöd av en god man eller förvaltare? Det finns många vuxna som behöver hjälp med att sköta sin ekonomi och att någon bevakar personens intressen.

Vad gör en god man eller förvaltare?

En god man eller förvaltare kan hjälpa dig som behöver stöd med att sköta din ekonomi. En god man eller förvaltare kan också hjälpa dig vid kontakten med andra myndigheter. Du kan ha rätt till god man om du är sjuk, har psykisk ohälsa eller någon form av funktionsnedsättning.

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
God man, förvaltare, förmyndareHar du behov av stöd av en god man eller förvaltare? Det finns många vuxna som behöver hjälp med att sköta sin ekonomi och att någon bevakar personens intressen.Vill du ansöka om god man eller förvaltare?

Om du är intresserad av att bli eller att ansöka om god man eller förvaltare hittar du mer information på Sollentuna kommuns webbplats.

Gemensam hantering av din ansökan

Sollentuna, Sigtuna, Vallentuna och Upplands Väsby kommun har en gemensam överförmyndarnämnd. Den hanterar din ansökan om god man eller förvaltare.

Vad gör en god man eller förvaltare?

En god man eller förvaltare kan hjälpa dig som behöver stöd med att sköta din ekonomi. En god man eller förvaltare kan också hjälpa dig vid kontakten med andra myndigheter. Du kan ha rätt till god man om du är sjuk, har psykisk ohälsa eller någon form av funktionsnedsättning.

LUNDS KOMMUN
Bli god man eller förvaltare

Lunds kommun söker dig som vill ha ett uppdrag för att hjälpa en medmänniska. Kan du dela med dig av omsorg och har respekt för integritet? Har du ett utvecklat ordningssinne och lätt för att hålla koll på siffror och papper? Bli god man!

Uppdraget som god man eller förvaltare

Bevaka rätt – till exempel söka om bidrag och insatser, överklaga beslut, teckna avtal eller företräda huvudmannen vid en bostadsförsäljning eller arvskifte.

Förvalta egendom – innebär exempelvis att betala räkningar, att göra en budget tillsammans med huvudmannen och se till att kapital är placerat på ett tryggt sätt.

Sörja för person – menas att se till att huvudmannens intressen bevakas till exempel så att huvudmannen får den vård eller fritid som den har rätt till.

Det är frivilligt att ha en god man. En förvaltare kan en person däremot få mot sin vilja, om denna inte klarar sig själv. En person som har en god man eller förvaltare kallas för huvudman.

Vem kan bli god man eller förvaltare?

Först och främst behöver du ha viljan att lägga din tid på att lära att känna och hjälpa en annan människa. Sedan är det viktigt att du är ansvarfull och ekonomiskt lagd samt att du har koll på olika regler i samhället eller har viljan att sätta dig in i dem. Du är kanske anhörig till någon som behöver hjälp eller så har du tid och lust över till att hjälpa en medmänniska att sköta sin vardag.

Vad är skillnaden mellan en god man och en förvaltare? 

Den stora skillnaden är att du som god man kan ge goda råd och förslag, men det är huvudmannen som själv tar besluten.

Som förvaltare har du det juridiska ansvaret att besluta vad som är bäst för huvudmannen, hen har ingen bestämmanderätt och du behöver inte ha samtycke för att företräda huvudmannen i olika frågor.

SUNDSVALLS KOMMUN
Vem kan få en god man eller förvaltare?

Den som på grund av sitt hälsotillstånd har ett hjälpbehov, kan få hjälp av en god man eller förvaltare.

För att ha rätt till god man måste det finnas någon form av dokumenterad medicinsk diagnos, som ett begåvningshandikapp eller annat funktionshinder, psykisk sjudom eller demens. Det ska också finnas ett samband mellan hälsotillståndet och behovet av hjälp, det vill säga att det är sjukdomen eller handikappet som gör att personen behöver hjälp.

God man utses inte om personen kan få hjälp på ett mindre ingripande sätt, till exempel genom hjälp av anhörig, granne, kommunens sociala verksamhet, kurator, vårdpersonal, banken, förtroendeman eller genom en fullmakt.

En förvaltare utses inte om personen kan få hjälp på ett mindre ingripande sätt, exempelvis genom hjälp av en god man.

Att ha god man är frivilligt
Att få god man är frivilligt, vilket innebär att den som behöver god man ska tacka ja till hjälpen skriftligen. Undantag görs om personens tillstånd är sådant att det inte går att få ett godkännande, vilket ska styrkas genom läkarintyg.

Behov av förvaltarskap ska alltid styrkas av läkarintyg.

Tillgångarna är skyddade
Den som har god man, det vill säga huvudmannen, har fortfarande kvar full rättshandlingsförmåga och kan sätta in och ta ut sina pengar, ingå olika avtal och liknande.

Den gode mannen öppnar vanligen ett transaktionskonto, från vilket räkningar betalas. Huvudmannens övriga konton beläggas med så kallad överförmyndarspärr. Det innebär att om en god man ska kunna röra huvudmannens tillgångar krävs det ett godkännande från Överförmyndarnämnden, för att skydda tillgångarna.

Vem betalar?
Den som är god man har rätt till ett arvode. Arvodet betalas av huvudmannen, om den personens inkomst är större än 2,65 gånger prisbasbeloppet och/eller tillgångarna är större än två gånger prisbasbeloppet. I annat fall står kommunen för arvodet. År 2019 är prisbasbeloppet 47 300 kronor.

KÄVLINGE KOMMUN
God man, förvaltare, förmyndare Samlingsnamnet på dem som har uppdrag som god man, förvaltare eller förmyndare är ställföreträdare. Tanken med ställföreträdarskapet är att alla människor ska få samma rättigheter och möjligheter, oavsett egen förmåga.

Vad är en god man?

En god man hjälper en annan person med personens ekonomi och med att personen får det den har rätt till. En god man kan till exempel hjälpa till med att betala räkningar. Barn som flytt till landet Sverige utan sina föräldrar får också hjälp av en god man.

Vad är en förvaltare?

En person som inte kan ta hand om sina pengar får en förvaltare. En förvaltare tar hand om personens räkningar och det personen äger till exempel ett hus.

KRISTINANSTADS KOMMUN

Ha god man eller förvaltare

En god man eller förvaltare är en hjälp till dig i det dagliga livet. En god man stöttar dig, men du bestämmer fortfarande över dina personliga angelägenheter och tillgångar. En förvaltare har däremot fått rättigheter att hantera hela eller delar av din ekonomi och egendom.

Du som är myndig och på grund av ditt hälsotillstånd behöver hjälp att ta hand om din ekonomi och bevaka dina intressen och inte kan få hjälp på något annat sätt, kan ansöka om att få en god man.

Uppdraget innebär olika saker beroende på vilken hjälp du behöver. Det kan vara att se till att dina räkningar blir betalda, att du har ett bra boende och fickpengar eller att du får tillgång till de vårdinsatser och bidrag från samhället som du har rätt till och behöver. God man eller förvaltare är spindeln i nätet. 

Ibland kan ditt behov av hjälp tillgodoses på ett annat sätt exempelvis genom fullmakt till någon anhörig.

UDDEVALLA KOMMUN
Att vara god man/förvaltare någonting

för dig?
Många människor i vårt samhälle behöver hjälp med att klara av att sköta sina dagliga göromål. Det kan bero på sjukdom, ålderdom, funktionsnedsättning, missbruk eller psykiska problem. Den rena omvårdnaden ska utföras av de olika sociala skyddsnäten och ingår inte i en god mans uppdrag, men de kan behöva hjälp med att sköta sin ekonomi, bevaka sin rätt eller sörja för sin person. Om man inte kan få hjälp av anhöriga kan det bli aktuellt med en god man.

Vad gör en god man?

En god man är en person som biträder en medmänniska i främst ekonomiska frågor, men även bevakar hens intresse, både på det rent personliga planet och gentemot samhället eller det privata. Ett godmanskap är en helt frivillig hjälp som den enskilde (huvudmannen) får och innehåller inget tvång mot denne.

Omfattningen av arbetet varierar beroende på huvudmannens situation. I de flesta fall handlar det om att ordna med betalning av räkningar, att se till att det finns fickpengar tillgängliga om huvudmannen bor på ett särskilt boende samt att se till att huvudmannen har det bra.

Målet för gode mannen är att försöka skapa en så bra livskvalité för sin huvudman som möjligt utifrån dennes ekonomiska och personliga situation. Det är viktigt att veta att den gode mannen är en intressebevakare och inte en utförare av sociala insatser i något fall.

Vem kan bli god man?

Lagen säger att en god man ska vara erfaren, rättrådig och i övrigt lämplig. De flesta människor passar in på den beskrivningen.

Gode män är personer med de mest skiftande bakgrunder och förhållanden. En del är erfarna gode män som har många uppdrag, medan andra är nära anhöriga, vänner eller "bara" någon som vill hjälpa till. Valet av god man styrs av vad huvudmannen kan ha önskat och vilket behov som föreligger i det enskilda fallet.

Arbetet kräver allmänna kunskaper i "vardagsekonomi" och hur samhället fungerar och vanligt sunt förnuft. Det krävs också att man lär känna sin huvudman och dennes behov för att kunna uppnå den goda livskvalité för huvudmannen som är målet med uppdraget.

Överförmyndaren gör kontroller hos kronofogden, socialregistret och polisens belastningsregister för att kunna göra bedömning om en person är lämplig att bli god man.

DOMARBLOGGEN SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

God man, förvaltare och framtidsfullmakt – när, hur och varför?

2017-11-21
Hanna Hallonsten på Södertörns Tingsrätt

Ämnen: förvaltare, framtidsfullmakt, god man

Många drabbas förr eller senare i livet av sjukdom eller andra problem som gör det svårt ta hand om sig själv och sin ekonomi. Det kan bero på ålder eller vara en följd av en olycka eller av en medfödd funktionsnedsättning. Domstolen kan då utse en god man eller en förvaltare som kan ta tillvara personens rättigheter och bevaka dennes ekonomiska och personliga intressen. Det kan t.ex. handla om att betala räkningar, ansöka om hemtjänst och bidrag samt se till att personen får ett bra boende. Tanken är att alla ska få lika rätt, oavsett förmåga.

Sedan den 1 juli 2017 finns det också en möjlighet att i förväg utse en person som kan sköta ens angelägenheter när man inte längre kan göra det själv, genom en så kallad framtidsfullmakt. Det här inlägget förklarar i korthet skillnaderna mellan god man, förvaltare och framtidsfullmakt samt när och hur domstolen utser en god man eller förvaltare.

Vad innebär det att ha en god man eller förvaltare?

Ett godmanskap eller ett förvaltarskap kan omfatta att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person eller endast någon eller några av dessa delar. Det ska aldrig vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. Att bevaka rätt innebär att den gode mannen eller förvaltaren t.ex. kan företräda personen vid en fastighetsförsäljning eller ansöka om bidrag och sociala insatser. Förvalta egendom innebär att sköta personens ekonomi genom att t.ex. betala räkningar. Att sörja för person innebär att se till att personen får den vård och omsorg den behöver. De olika delarna går ofta in i varandra.

Ett godmanskap bygger på ett samarbete mellan den som har god man och den gode mannen. Den som har god man har kvar sin rättshandlingsförmåga, vilket betyder att hen kan ingå avtal och bestämma om vilka åtgärder den gode mannen ska vidta. Ett godmanskap är frivilligt. Ett förvaltarskap däremot kan beslutas utan personens godkännande och ska bara beslutas om det inte är tillräckligt med ett godmanskap. Det kan t.ex. vara fallet om personen drar på sig stora skulder eller om personen blir lurad eller utnyttjad ekonomiskt av någon. Den som får en förvaltare har inte kvar sin rättshandlingsförmåga, vilket betyder att personen inte längre kan ingå bindande avtal och att förvaltaren ensam kan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas i de flesta frågor.

När och hur utser domstolen en god man eller förvaltare?

Den som själv vill ha en god man eller förvaltare kan ansöka till tingsrätten. Även en anhörig eller överförmyndarnämnden kan ansöka. En blankett för ansökan och information om vad ansökan ska innehålla finns bl.a. på Stockholms stads hemsida När tingsrätten får in ansökan registreras den som ett domstolsärende. Domstolens handläggning styrs sedan av lag om domstolsärenden och föräldrabalkens bestämmelser. Det innebär bl.a. att domstolen har en skyldighet att se till att ärendet blir tillräckligt utrett innan det avgörs. Om någon information eller handling saknas hör domstolen av sig till den som har ansökt eller överförmyndarnämnden. Om den som ansökt inte själv har ett förslag på vem som ska utses till god man eller förvaltare begär tingsrätten in ett förslag på en lämplig person från överförmyndarnämnden. En god man eller förvaltare ska vara en person som är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig.

För att tingsrätten ska bestämma om god man krävs det att den person som ansökan gäller samtycker eller är för sjuk för att förstå vad saken gäller. I ärenden om förvaltarskap ska tingsrätten alltid ta in läkarintyg eller annan likvärdig utredning för att kunna bedöma om det är nödvändigt med ett förvaltarskap. I godmanskapsärenden där alla är överens fattar tingsrätten oftast beslut utan att träffa parterna efter att ha fått in all nödvändig utredning. I förvaltarskapsärenden och i vissa godmanskapsärenden kallar domstolen till ett sammanträde för att prata med personen som ansökan gäller. Undantag görs om personen inte förstår vad det gäller eller kan ta skada av att komma till domstolen. Därefter fattar tingsrätten beslut om att utse en förvaltare eller en god man och vem som ska utses. Ett sådant beslut kan sedan överklagas till hovrätten.

11 kap. Om god man och förvaltareOm god man

1 §  Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt 10 kap. 17 § skild från utövningen av det, skall överförmyndaren förordna god man att i förmyndarens ställe vårda den underåriges angelägenheter.

När rätten enligt 10 kap. 17 § skiljer en förmyndare från utövningen av förmynderskapet får rätten förordna god man enligt första stycket.

2 §  Har en förmyndare eller förmyndarens make eller sambo och den underårige del i ett oskiftat dödsbo, skall överförmyndaren förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

Överförmyndaren skall också förordna god man när den som har en förmyndare, god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver hjälp men enligt 12 kap. 8 § inte kan företrädas av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren. Om talan har väckts får rätten förordna god man.

Överförmyndaren skall också i andra fall än som avses i första eller andra stycket förordna god man för den som har vårdnadshavare, förmyndare, god man eller förvaltare, i angelägenheter där den enskilde har ett intresse som strider mot en sådan företrädares eller dennes makes eller sambos intresse. Överförmyndaren skall meddela ett sådant förordnande, om det begärs av vårdnadshavaren, förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder eller om det annars är lämpligt. Lag (1994:1433).

3 §  Överförmyndaren skall förordna god man,

1. om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och förvalta sin lott i det,

2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas, huruvida den döde har efterlämnat någon arvinge som är arvsberättigad före Allmänna arvsfonden eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge, eller också kännedom finns om arvinge efter den döde men kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort, och det på grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakttas enligt vad som föreskrivs om arvinge,

4. om det i övrigt krävs att en bortavarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas,

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse, vem egendom skall tillfalla eller egendom först senare skall tillträdas med äganderätt och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning, eller

6. om egendom, enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i detta kapitel.

Överförmyndaren skall förordna god man enligt första stycket efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo, skall det anmälas hos överförmyndaren av den som har boet i sin vård.

Rättshandlingar som en god man har företagit med stöd av ett förordnande enligt denna paragraf gäller, även om den egendom som förordnandet avsåg tillfaller någon som den gode mannen inte var förordnad att företräda. Lag (1994:1433)

.

3 a §  I de fall som anges i 18 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken och 20 kap. 2 § första stycket denna balk skall god man förordnas av rätten. Lag (1994:1433).

4 §  Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433).

5 §  En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller denna av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtycke från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig. Lag (1988:1251).

6 §  Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande enligt 5 §, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats. Detta gäller dock inte, om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till följd av någon särskild omständighet, som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till. Lag (1988:1251).

Om förvaltare

7 §  Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433).8 §  Trots ett förvaltarförordnande enligt 7 § har den som avses med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller annat arbete,

2. förfoga över vad han eller hon genom eget arbete har förvärvat efter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som har trätt i egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon efter det att förvaltare har förordnats får genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande under villkor att egendomen inte skall omfattas av förvaltarens rådighet.

Om det finns särskilda skäl för det, får dock rätten föreskriva att förvaltaruppdraget skall omfatta även förhållanden som avses i första stycket. Lag (1994:1433).

9 §  Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget.

Den som har förvaltare är inte behörig att företa rättshandlingar för annans räkning. Lag (1988:1251).10 §  Med förvaltarens samtycke får den enskilde själv företa rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av förvaltaruppdraget. Om verkan av avtal som den enskilde har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap.6 och 7 §§ för underåriga. Lag (1988:1251).

11 §  Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne har tillfogats. Lag (1988:1251).

Gemensamma bestämmelser

12 §  Till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Föreslår den enskilde en viss person som god man eller förvaltare, ska den personen förordnas, om han eller hon är lämplig och vill åta sig uppdraget. Detsamma gäller om en god man ska förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i ett dödsbo och den avlidne har gett till känna vem den avlidne önskar till god man.

Innan någon förordnas till god man eller förvaltare ska hans eller hennes lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs.

Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare. Lag (2014:886).

13 §  När omständigheterna motiverar det, kan flera gode män eller förvaltare förordnas för den enskilde. Lag (1994:1433).

14 §  Om flera gode män eller förvaltare är ansvariga för en skada som har tillfogats tredje man, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

15 §  En ansökan om förordnande av god man enligt 1–4 §§ eller förvaltare får göras av förmyndare, av den som ansökan avser, om han eller hon har fyllt 16 år, och av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. En ansökan om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap får göras av dem som nu har nämnts, av en framtidsfullmaktshavare och av överförmyndaren.

En ansökan om anordnande av förvaltarskap får också göras av en god man som avses i 4 §.

När det finns anledning till det ska rätten självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap.

16 §  I ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år ska rätten eller överförmyndaren ge denna person tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap ska rätten också inhämta yttranden från den enskildes make eller sambo, barn och framtidsfullmaktshavare, överförmyndaren och vårdinrättning, om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och den eller de nämnder som utövar landstingets ledning av omsorgsverksamheten. Den som ansökan avser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten får dock avstå från att höra den enskilde muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Andra stycket gäller även i ärenden hos överförmyndaren om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet. Lag (2017:311).

/Träder i kraft I: 2020-01-01/

16 §  I ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år ska rätten eller överförmyndaren ge denna person tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

I ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap ska rätten också inhämta yttranden från den enskildes make eller sambo, barn och framtidsfullmaktshavare, överförmyndaren och vårdinrättning, om det inte är obehövligt. Yttranden ska också, om det behövs, inhämtas från andra närstående samt från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och den eller de nämnder som utövar regionens ledning av omsorgsverksamheten. Den som ansökan avser ska höras muntligen, om det kan ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten får dock avstå från att höra den enskilde muntligen om han eller hon själv har gjort ansökan eller medgett förordnandet eller det annars finns särskilda skäl.

Andra stycket gäller även i ärenden hos överförmyndaren om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet. Lag (2019:838).

17 §  Innan rätten anordnar förvaltarskap skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäller även i ärenden om anordnande av godmanskap enligt 4 §, när den enskilde inte har lämnat sitt samtycke.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses i första stycket. Lag (1994:1433).

17 a §  Rätten får uppdra åt överförmyndaren att inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §.

På begäran av rätten ska överförmyndaren lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Om en fråga om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap uppkommer hos överförmyndaren, får överförmyndaren inhämta yttranden enligt 16 § andra stycket och utredning enligt 17 §. Om överförmyndaren ansöker om ett sådant anordnande, ska vad som inhämtats ges in till rätten tillsammans med ansökan. Överförmyndaren ska då också lämna förslag på god man eller förvaltare. Lag (2014:886).

18 §  Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om anordnande av godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap, får rätten besluta att anordna godmanskap eller förvaltarskap för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för den enskildes person eller egendom. Ett sådant beslut kan meddelas även för den som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart i ett ärende om förordnande av god man eller förvaltare, får överförmyndaren förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs, om ärendet brådskar av sådan anledning som anges i första stycket.

Innan beslut enligt första eller andra stycket meddelas skall den som ansökningen avser ha fått tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Ett beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten. Överförmyndaren får när som helst ändra ett beslut enligt andra stycket. Lag (1994:1433).19 §  Om en god man eller förvaltare inte längre behövs, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. En god man som har förordnats enligt 3 § 1–5 ska entledigas så snart den som förordnandet avser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag, ska han eller hon genast anmäla det till överförmyndaren.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Om godmanskapet eller förvaltarskapet ska fortsätta, är den gode mannen eller förvaltaren dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts, om inte annat föreskrivs i 19 a §. Lag (2014:886).19 a §  Skyldigheten enligt 19 § andra stycket att kvarstå som god man eller förvaltare gäller inte om en god man som har förordnats enligt 4 § eller en förvaltare har skälig orsak att bli entledigad innan en ny god man eller förvaltare har utsetts.

Sker ett entledigande med stöd av första stycket, ska godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra, om överförmyndaren har vidtagit alla rimliga åtgärder för att finna någon annan som är lämplig och som vill åta sig uppdraget. Lag (2014:886).

19 b §  Ett beslut om att ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap ska upphöra och ett beslut om att entlediga en god man eller förvaltare med stöd av 19 a § fattas av rätten. I övriga fall fattar överförmyndaren beslut om upphörande av ett godmanskap och om entledigande av en god man eller förvaltare. Lag (2017:311).

20 §  En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha uppdraget, skall entledigas. Beslut om entledigande fattas av överförmyndaren.

Uppkommer en fråga om att enligt första stycket entlediga en god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får överförmyndaren besluta att den gode mannen eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle medföra fara för den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser. Lag (1994:1433).

21 §  Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphörande av godmanskap eller förvaltarskap får göras av någon av dem som avses i 15 § första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren.

Rätten eller överförmyndaren får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket och som de är behöriga att avgöra.

I ett ärende enligt denna paragraf skall rätten eller överförmyndaren ge den enskilde tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Lag (1994:1433).

22 §  Dör en god man eller förvaltare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den överförmyndare som har tillsyn över godmanskapet eller förvaltarskapet. Lag (1994:1433).

23 §  Rätten är skyldig att pröva om omfattningen av ett godmanskap enligt 4 § eller ett förvaltarskap bör jämkas, om någon av dem som anges i 15 § första stycket eller den gode mannen eller förvaltaren ansöker om det. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan prövning.

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och den enskilde ges tillfälle att yttra sig.

Kan ett slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten meddela beslut i frågan för tiden till dess ärendet avgörs, om dröjsmål skulle medföra fara för den enskilde. I fråga om ett sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 § tredje och fjärde styckena.

I fråga om godmanskap enligt 1-3 §§ skall överförmyndaren pröva om godmanskapets omfattning bör jämkas. Bestämmelserna i första tredje styckena skall också tillämpas vid handläggningen hos överförmyndaren av frågor om sådan jämkning. Lag (1994:1433).

24 §  Innan rätten eller överförmyndaren förordnar någon till god man eller förvaltare eller entledigar någon från ett sådant uppdrag, skall han eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är det fråga om beslut enligt 20 § andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren ges tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Lag (1994:1433).

25 §  Behörig domstol i frågor som gäller godmanskap enligt 4 § eller förvaltarskap är tingsrätten i den ort där den enskilde är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, är tingsrätten i den ort där den enskilde vistas behörig domstol.

Behörig överförmyndare i frågor om godmanskap enligt 1, 2 och 4 §§ eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn samt i frågor om förvaltarskap är överförmyndaren för den kommun där den enskilde är folkbokförd. Om den enskilde inte är folkbokförd i Sverige, är överförmyndaren för den kommun där den enskilde vistas behörig överförmyndare.

Om det inte finns någon behörig domstol enligt första stycket eller behörig överförmyndare enligt andra stycket, är Stockholms tingsrätt och överförmyndaren för Stockholms kommun behörig domstol respektive behörig överförmyndare. Lag (2006:557).

26 §  Uppkommer vid utredning av ett dödsbo frågan om förordnande av god man enligt 3 §, hör ärendet till överförmyndaren för den kommun där den döde hade sitt hemvist eller, om den döde inte hade hemvist i Sverige, till överförmyndaren för Stockholms kommun. Skall god man annars förordnas enligt 3 §, tas ärendet upp av överförmyndaren för den kommun där den för vilken god man skall förordnas har egendom eller där annars behov av god man har visat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 3 § tas upp av den överförmyndare som har förordnat god man. Lag (1994:1433).

27 §  Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post-och Inrikes Tidningar.

Sådan kungörelse skall också ske av beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning enligt 23 §. Lag (1994:1433).

12 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet Förmyndares skyldigheter

1 §  Förmyndare skall förvalta omyndigas tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna.

Detta gäller inte i fråga om tillgångar som omyndiga enligt lag själva råder över eller som de har förvärvat genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande med villkor att egendomen skall stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för förmyndaren, och med angivande av vem som skall utöva förvaltningen (särskild förvaltning). Är särskild förvaltning anordnad, skall den som utövar förvaltningen årligen lämna redovisning över förvaltningen till förmyndaren.

Förmyndaren företräder i övrigt den omyndige när detta inte enligt lag skall göras av någon annan. Lag (1994:1433).

Gode mäns och förvaltares skyldigheter

2 §  Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, förvalta deras tillgångar och sörja för deras person.

Även om det inte framgår av förordnandet, omfattar den gode mannens eller förvaltarens uppdrag inte sådana tillgångar som har ställts under särskild förvaltning. Är särskild förvaltning anordnad, ska den som utövar förvaltningen årligen lämna redovisning över förvaltningen till den gode mannen eller förvaltaren, om det faller inom ramen för den gode mannens eller förvaltarens uppdrag att ta emot en sådan redovisning.

Gode män och förvaltare är inte behöriga att företräda den enskilde i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Lag (2017:311).

Gemensamma bestämmelser

3 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde. Lag (1994:1433).

4 §  Den enskildes medel skall i skälig omfattning användas för hans eller hennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. De medel som inte används för sådana ändamål skall placeras så att tillräcklig trygghet finns för deras bestånd och så att de ger skälig avkastning.

Närmare bestämmelser om hur förvaltningen skall skötas finns i 13-15 kap.Lag (1994:1433)5 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt. Föräldrar är dock skyldiga att föra räkenskaper och göra anteckningar endast i den utsträckning som kan anses behövlig med hänsyn till egendomens omfattning och omständigheterna i övrigt. Lag (1994:1433).

6 §  Förmyndare, gode män och förvaltare skall se till att pengar och värdepapper som tillhör den enskilde förvaras så att de inte sammanblandas med tillgångar som ställföreträdaren annars förvaltar.

Om den enskilde äger värdehandlingar eller annars har rättigheter på grund av sådana handlingar, svarar förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren för att behövliga registreringar och anmälningar görs. Lag (1994:1433).

7 §  I viktiga frågor ska förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra den omyndige, om han eller hon har fyllt 16 år, och den omyndiges sambo.

Gode män och förvaltare har motsvarande skyldigheter i förhållande till den enskilde samt den enskildes make eller sambo. Om betydelsen av samtycke i vissa fall från den som har god man finns bestämmelser i 11 kap. 5 §. Lag (2014:377).

8 §  Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en omyndig och förmyndaren, förmyndarens make eller sambo eller någon som förmyndaren företräder, har förmyndaren inte rätt att företräda den omyndige. Har syskon samma förmyndare, får förmyndaren dock företräda de omyndiga vid arvskifte mellan dem, om de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den enskilde, om det uppstår en fråga om rättshandling eller rättegång mellan den enskilde å ena sidan och den gode mannen eller förvaltaren, hans eller hennes make eller sambo eller någon som han eller hon företräder å den andra sidan.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare har slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet. Lag (1994:1433).

Överförmyndarens tillsyn

9 §  Förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet står under överförmyndarens tillsyn.

Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att lämna överförmyndaren de upplysningar om sin verksamhet som överförmyndaren begär. Lag (1994:1433).

Avtal utan överförmyndarens samtycke

10 §  Om en förmyndare, god man eller förvaltare har ingått avtal för den enskildes räkning utan att inhämta samtycke från överförmyndaren, trots att samtycke krävs enligt 13-15 kap., får motparten inte frånträda avtalet, om förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren begär överförmyndarens samtycke inom en månad från det att avtalet ingicks och något annat förbehåll inte har gjorts. Om överförmyndaren inte lämnar sitt samtycke, får motparten frånträda avtalet, om inte något annat har överenskommits.

Om en förmyndare, god man eller förvaltare har ingått ett avtal som innebär skuldsättning för den enskilde utan att inhämta samtycke som krävs enligt 13 kap. 12 § första stycket 1 eller 14 kap. 13 § första stycket 1, får motparten inte heller frånträda avtalet sedan det har blivit fullgjort. Lag (2008:910).

11 §  Om ett avtal som avses i 10 § inte blir gällande, tillämpas 9 kap. 7 § första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet. Lag (1994:1433).

Flera förmyndare, gode män eller förvaltare

12 §  Om en persons egendom skall förvaltas av fler än en förmyndare, god man eller förvaltare, skall ställföreträdarna utöva förvaltningen gemensamt. Överförmyndaren kan dock besluta att förvaltningen av tillgångarna skall fördelas på visst sätt mellan ställföreträdarna eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en av dem ensam. I samband med att rätten förordnar en ställföreträdare kan även rätten meddela ett sådant beslut.

Om de som utövar förvaltningen gemensamt inte kan enas om en viss åtgärd, gäller den mening som överförmyndaren biträder. Om det är fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens samtycke, kan samtycke ges till åtgärden även om det finns delade meningar. Överförmyndaren skall dock ge alla dem som har del i förvaltningen tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslutar i saken. Lag (1994:1433).

Ställande av säkerhet

13 §  Om överförmyndaren finner skäl till det, skall förmyndare, gode män eller förvaltare ställa säkerhet för den förvaltade egendomen. Överförmyndaren prövar säkerheten och bestämmer hur den skall förvaras. I övrigt tillämpas 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Lag (1994:1433).

Skadestånd

14 §  Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den enskilde.

Om flera förmyndare, gode män eller förvaltare är ansvariga, svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter vars och ens grad av vållande. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas enligt samma grunder. Lag (1994:1433).

15 §  Talan om ersättning enligt 14 § ska väckas inom tre år från det att handlingar som anges i 16 kap. 8 § har lämnats över till den som är behörig att ta emot redovisning för förvaltningen. Om talan inte väcks inom nämnda tid, är talerätten förlorad. Detta gäller inte, om ställföreträdaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Lag (2008:910).

Arvode och ersättning för utgifter

16 §  Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde.

Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet.

Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen. Lag (2010:1203).

2017-11-21
Hanna Hallonsten på Södertörns Tingsrätt

Ämnen: förvaltare, framtidsfullmakt, god man

Många drabbas förr eller senare i livet av sjukdom eller andra problem som gör det svårt ta hand om sig själv och sin ekonomi. Det kan bero på ålder eller vara en följd av en olycka eller av en medfödd funktionsnedsättning. Domstolen kan då utse en god man eller en förvaltare som kan ta tillvara personens rättigheter och bevaka dennes ekonomiska och personliga intressen. Det kan t.ex. handla om att betala räkningar, ansöka om hemtjänst och bidrag samt se till att personen får ett bra boende. Tanken är att alla ska få lika rätt, oavsett förmåga.

Sedan den 1 juli 2017 finns det också en möjlighet att i förväg utse en person som kan sköta ens angelägenheter när man inte längre kan göra det själv, genom en så kallad framtidsfullmakt. Det här inlägget förklarar i korthet skillnaderna mellan god man, förvaltare och framtidsfullmakt samt när och hur domstolen utser en god man eller förvaltare.

Vad innebär det att ha en god man eller förvaltare?

Ett godmanskap eller ett förvaltarskap kan omfatta att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person eller endast någon eller några av dessa delar. Det ska aldrig vara mer omfattande än vad som är nödvändigt.

Att bevaka rätt innebär att den gode mannen eller förvaltaren t.ex. kan företräda personen vid en fastighetsförsäljning eller ansöka om bidrag och sociala insatser.

Förvalta egendom innebär att sköta personens ekonomi genom att t.ex. betala räkningar. Att sörja för person innebär att se till att personen får den vård och omsorg den behöver. De olika delarna går ofta in i varandra.

Ett godmanskap bygger på ett samarbete mellan den som har god man och den gode mannen. Den som har god man har kvar sin rättshandlingsförmåga, vilket betyder att hen kan ingå avtal och bestämma om vilka åtgärder den gode mannen ska vidta.

Ett godmanskap är frivilligt. Ett förvaltarskap däremot kan beslutas utan personens godkännande och ska bara beslutas om det inte är tillräckligt med ett godmanskap. Det kan t.ex. vara fallet om personen drar på sig stora skulder eller om personen blir lurad eller utnyttjad ekonomiskt av någon.

Den som får en förvaltare har inte kvar sin rättshandlingsförmåga, vilket betyder att personen inte längre kan ingå bindande avtal och att förvaltaren ensam kan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas i de flesta frågor.

När och hur utser domstolen en god man eller förvaltare?

Den som själv vill ha en god man eller förvaltare kan ansöka till tingsrätten. Även en anhörig eller överförmyndarnämnden kan ansöka.

En blankett för ansökan och information om vad ansökan ska innehålla finns bl.a. på Stockholms stads hemsida (http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/God-man-och-formyndare/Att-soka-god-man-eller-forvaltare/). När tingsrätten får in ansökan registreras den som ett domstolsärende. Domstolens handläggning styrs sedan av lag om domstolsärenden (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1996242-om-domstolsarenden_sfs-1996-242) och föräldrabalkens bestämmelser(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381). Det innebär bl.a. att domstolen har en skyldighet att se till att ärendet blir tillräckligt utrett innan det avgörs. Om någon information eller handling saknas hör domstolen av sig till den som har ansökt eller överförmyndarnämnden.

Om den som ansökt inte själv har ett förslag på vem som ska utses till god man eller förvaltare begär tingsrätten in ett förslag på en lämplig person från överförmyndarnämnden. En god man eller förvaltare ska vara en person som är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig.

För att tingsrätten ska bestämma om god man krävs det att den person som ansökan gäller samtycker eller är för sjuk för att förstå vad saken gäller.

I ärenden om förvaltarskap ska tingsrätten alltid ta in läkarintyg eller annan likvärdig utredning för att kunna bedöma om det är nödvändigt med ett förvaltarskap.

I godmanskapsärenden där alla är överens fattar tingsrätten oftast beslut utan att träffa parterna efter att ha fått in all nödvändig utredning.

I förvaltarskapsärenden och i vissa godmanskapsärenden kallar domstolen till ett sammanträde för att prata med personen som ansökan gäller.

Undantag görs om personen inte förstår vad det gäller eller kan ta skada av att komma till domstolen. Därefter fattar tingsrätten beslut om att utse en förvaltare eller en god man och vem som ska utses. Ett sådant beslut kan sedan överklagas till hovrätten

.

Fullmakt, anhörigbehörighet och framtidsfullmakt som alternativ

För att domstolen ska utse en god man eller förvaltare krävs att personen inte kan få hjälp på annat sätt.

Om personen t.ex. kan lämna en fullmakt till någon den har förtroende för eller få tillräcklig hjälp genom kommunens stödinsatser ska oftast inte en god man utses. Det beror på att det alltid ska väljas den minst ingripande åtgärden för den enskilda.

Den 1 juli 2017 infördes det regler om anhörigbehörighet, som ger möjlighet för anhöriga att utföra vardagliga rättshandlingar för en persons räkning även utan fullmakt när denne inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Det gäller vardagliga rättshandlingar som t.ex. att betala räkningar.

Sedan den 1 juli 2017 är det också möjligt att utse någon att sköta ens personliga och ekonomiska angelägenheter även senare i livet när man inte längre, på grund av sjukdom eller liknande, har möjlighet att utfärda en vanlig fullmakt.

Att skriva en sådan framtidsfullmakt blir ett alternativ till att i framtiden ha en god man eller förvaltare.

Framtidsfullmakten blir giltig när personen den gäller inte längre kan fatta beslut själv.

Det är fullmaktsinnehavaren som avgör när detta inträffar men det kan också prövas av domstol. På det sättet kan den enskilde själv kontrollera vem som i framtiden får ta beslut i viktiga frågor rörande dennes personliga och ekonomiska angelägenheter.